Den ena ristades in 31 maj 1820 av några glada ynglingar som ville fira Gustav Vasa och den andra uppmärksammar den totala solförmörkelsen 28 juli 1851. Det är väl värt att ta sig upp till bergets topp som har en av Göteborgs bästa utsikter, cirka 75 meter över havet. Och det är lätt att föreställa sig att platsen i gamla tider användes för att signalera med vårdkasar (eldar) om fienden var antågande. Lite knepigare är att förstå varför ”fyra svärmiska ungdomar från göternas dagar” valde att just här på toppen rista in den spexbetonade texten:
Inristning från 1820
Den 31 maj
1820 woro
några ynglin-
gar här och firade
den för 300 år
sedan märkwärdi-
ga dagen då Gustaf 1st
landsteg på
svensk botten
Gustav Vasa hade 300 år tidigare, efter att ha tillbringat två år i fångenskap hos Kristian Tyrann på Jylland, lyckats fly och via Lybeck ta sig hem till Sverige för att slutligen landstiga på Stensön utanför Kalmar. Förslaget att fira denna händelse kom från O.R.von Sydow vid ett möte i den nybildade föreningen Götiska förbundet. Han ville ha en anledning hålla en högtidsmiddag med musik, kanoner och salut. Det blev ingen fest med pompa och ståt, men dagen blev ändå manifesterad i sten. Inskriptionen som nu lyfts fram genom rengöring och med vattenfärg, av Petra Ekengren och Titti Thorsell, finns till höger om stenbänken. På samma bergsformation, en meter nedanför, finns den trettioett år senare gjorda och mer kända inskriptionen:
Inskription från 1851
At this place
the solar eclipse of 28 July 1851
was observed by
G.B. Airy Astronomer Royal
of
Greenwich
Den totala solförmörkelsen som då inträffade ska ha varit bäst synlig från södra Sverige, vilket lockade vetenskapsmän från hela världen. En av dem var professor George Biddell Airy som var kunglig astronom i Greenwich. Han fann det lämpligt att observera solförmörkelsen just från Valåsberget i Göteborg. Det är troligt att Airy kände James Dickson tidigare, i vart fall lät denne i efterhand föreviga det sensationella besöket.
I Göteborg var uppståndelsen stor, folk utrustade med sotade glas och kikare samlades på alla möjliga öppna platser för att se himlafenomenet. Man kan förmoda att händelsen fick bröderna Kobb att kalla sitt hus på västsluttningen av berget för “Prospect Hill”. Namnet lever kvar i den gata som leder upp till de fastigheter som nu klänger på bergssidan, Prospect Hillgatan. Det har troligen också lett till att Överås parken har epitetet Engelska parken.
I dessa Corona-tider när Örgryteföreningens medlemmar inte kan ses på årsmöte kan en ”lagom” ansträngande promenad uppför trappor och stigar till Valåsbergets topp vara en spännande kulturell aktivitet i fin natur.
Vi ger tips-TACK till Gunnar Grantinger, från Gårda.
Vill du veta mer om Inskriptionerna på Valåsberget läs här: http://boksamlarenigoteborg.blogspot.com/2011/10/inskriptionerna-pa-valasberget.html
Det finns minst fyra olika vägar ta sig upp start/mål:
1) Ta trapporna som börjar mellan Överåsgatan 1 & 3, efter första trappan finns två olika trappvägar följ gångvägarna så hittar du.
2) En sluttande gångväg med färre trappor startar bakom fastigheten Valåsgatan 10.
3) Intill parkens spegeldamm finns en kraftigt lutad gångväg upp mot berget.
4) Vid slutet av Odinslundsgatan finns en mindre stig som leder fram till Skogshyddegatan, men efter cirka 25 meter vikar du av från den till höger.
Se hur på den zoombara kartan https://www.openstreetmap.org/#map=17/57.70187/11.99867
TEXT & BILD: Titti Thorsell