Några glimtar ur Örgryte Kommunalförenings historia med anledning av föreningens 50-års jubileum

Örgryte Kommunalförening har sitt ursprung i Föreningen Örgryte Trädgårds-stad u.p.a

Denna förening bildades år 1921 för att med Göteborgs stad träffa avtal om anläggande av gator samt vatten-, gas – och avloppsledningar i den första del av stadsdelen Böö, som blev bebyggd 1921-1924. Sedan avtal träffats med Göteborgs stad, och samtliga tomtägare i Örgryte Trädgårdsstad inbetalt 2 kr per m2 jämte en medlemsavgift av 250 kr per tomt, och sedan alla gator och ledningar blivit färdigställda, trädde Föreningen Örgryte Trädgårdsstad år 1927 i likvidation, då den icke hade något vidare ändamål att uppfylla. I föreningens styrelse framkom då tankar på att bilda en kommunalförening för att tillgodose den växande stadsdelens behov av att få ett organ för att hävda stadsdelens önskemål beträffande bl a trafik-, renhållnings- och vattenfrågor.

En grupp ur den gamla styrelsen för Örgryte Trädgårdsstad samlades och vidtog förarbeten för att bilda den s.k. Böö Kommunalförening. En inbjudan utgick med följande lydelse:

Undertecknade får härmed inbjuda kommunalt röstberättigade personer inom stadsdelen Böö, omfattande bl.a. Böö Villastad, Örgryte Trädgårdsstad, Överås, Jakobsdal och Margretelund till sammanträde tisdagen den 22 mars 1927, kl. 7.30 e.m. å Lisebergs Värdshus för bildande av en kommunalförening för nämnda stadsdel. Göteborg den 12 mars 1927.

Knut Arning, Gustaf Bendroth, Gustaf Hagelquist, Hilding Kjellman, John Lundberg, Hugo Löfgren, Oscar Nilsson, Knut Peterson, Ernst Samuelsson, Tor Sillén.

Glimtar ur historien

Jag ger nu några glimtar ur protokollen från de första trettio åren för att belysa vissa händelser i föreningens historia. Många av dessa händelser har varit av stor vikt för stadsdelen, några är bagatellartade, men har nu långt efteråt en viss charm.

1927

• Böö Kommunal förening konstituerades den 22 mars 1927. Första sammanträdet besöktes av 34 medlemmar.
• Förhandlingar inleddes om jordkablar för alla elektriska ledningar i Bö.
• Husnumrering i Bö Villastad begärdes.
• Tillfälle bereddes för tecknande av bidrag till tennisbana på Aaröes tomt (nuvarande S:t Sigfridsplan). Tennisbanan anlades men förföll och avlägsnades sedermera.
• Begäran gjordes om spårväg mellan Korsvägen och Bö.

1928

• Årsavgift 3kr. 68 betalande medlemmar.
• Beslöts utröna möjligheterna att få apotek inrättat i Bö.
• Till undvikande av att postförsändelser avlämnades våta, begärdes regnkragar även för extra brevbärare.
• Framställning om begränsning av höjden på stenhusen i Jakobsdal, så att villafastigheterna vid Jakobsdalsgatan ej blir skymda.
• Förfrågan rörande risk för ogynnsam inverkan för Örgryte med anledning av prästlöneregleringens ikraftträdande inom församlingen först 1933.

1929

• Indragen bevakning av järnvägsövergångarna i Bö föranledde hemställan att förse övergångsställena med ljus- eller ljudsignaler, varefter signalering med ångvissla skulle kunna upphöra.
• Föreningen ordnade insamling till chaufförer, tidigare anställda vid Vänersborgs Automobilcentrals busslinje men nu arbetslösa, på grund av att omni busstrafik mellan Kärralund och S:t Sigfridsplan upphört detta år.
• Beslöts utlysa kyrkostämma för behandling av frågan om Örgryte församlings införlivande med Göteborgs kyrkliga kommun.
• Framställning om skolspårvagnar S:t Sigfridsplan via Valand beviljades.
• Staden ombads resa flaggstång med vindflöjel på Valåsbergets topp (avslag).

1930

• Privatperson erbjöd sig bekosta flaggstång på Valåsberget; kostnaden för vindflöjeln skulle bestridas av föreningens medel. (Kom att inskränka sig till stång med vindflöjel. Det hela blåste sedermera ner).
• Penninggåva till Föreningen Örgryte jultomtar beslutades.
• Årsavgiften sänktes till 2 kr.
• Frågan om Delsjöns upplåtande för bad diskuterades.
• Industrierna i Jakobsdal begärdes med patrullering dygnet runt och förstärkt bevakning i trakten av S:t Sigfridsplan lördags- och söndagskvällar under Lisebergssäsongen (begäran villfors).
• Framställning om inrättande av utminuteringsställe i Bö (avslag).

1931

• Klagomål över postanstaltens Gbg 16 olämpliga läge. (Gbg 16 lades ned och nytt kontor öppnades på Örgrytevägen 45 år senare).
• Stadens plan för ordnandet av S:t Sigfridsplan fastställd.
• Skatteuppbördslokalen begärs förflyttad från Gårdaskolan till Örgryte Sockenstuga Örgrytevägen 11).

1933

• Tiderna är dåliga och årsavgiften sänks till 1 kr.
• Opposition mot att vissa medlemmar åtalats för bristande renhållning av gata.

1934

• Årsavgiften höjd till 1kr 50. Nästan höjning till 2 kr inträffas först 1950.
• Stadsplanering för Skår demonstrerades.
• Klockringningen i Örgryte Nya kyrka begärdes få ett mindre störande tempo.
• Föreningen motsatte sig ett projekt att dra linje 5 genom Santessons-gatan till Ekmanska sjukhuset. I stället föreslogs en förlängning av busslinje E (Änggården – Gustav Adolfstorg – Skårsplatsen).
• Föreningens nuvarande sekreterare föddes.

1935

• Diskuterades behov av polisstation i Bö.
• Korvförsäljaren vid S:t Sigfridsplan orsakade nedskräpning och begärdes ålagd viss renhållning.
• Framställning om kommunal julgran vid S:t Sigfridsplan (kom till stånd först 1949).

1936

• Föreningen yttrade sig angående bekvämlighetsinrättning vid S:t Sigfridsplan, där nattetid Lisebergsbesökare brukade osnygga.

1937

• Begäran om vidtagande av sanitära åtgärder i Böskolan. Ritningar till skolans ombyggnad förelåg. (Ombyggnaden försenades och blev klar först 1942).

1940

• Föredrag hölls om dels ”Ekonomisk eldning i värmeledningspannor” och dels om ”en resa genom Tyskland och det ockuperade Västeuropa 1940”.
• 500 kr skänktes till Svenska Finlandshjälpen.
• Trafiken på linje E nedlagd i ett halvt år pga gummibrist.
• Vattenpost vid S:t Sigfridsplan för sportfolk begärdes och erhölls.

1942

• Föreningen skänker 300 kr till Svenska Norgehjälpen.
• Föredrag med titeln ” Våra aktuella bränslen”. Något om tre hårda vintrars erfarenheter.

1944

• Kommunalföreningen blir medlem av Hemvärnets rusthåll.
• I S:t Sigfridsgatan projekterad spårväg anser föreningen böra leda västerut via Vasagatan.

1946

• Förslaget om spårvagnens utdragning till Kålltorp via Santessonsgatan kunde nu anses definitivt. (1951 öppnades sträckan S:t Sigfridsplan – Kålltorp för trafik och därmed var en av kommunalföreningens mest debatterade frågor ur världen).

1948

• Föreningens verksamhetsområde utökas att omfatta även Skår.
• Föreningen framhåller behovet av en småskola i Skår. En militärbarack föreslås till inköp.
• Föreningen får sin första kvinnliga styrelsemedlem (suppleant).

1949

• Julgran på S:t Sigfridsplan åstadkoms genom insamling (kostnad 1500 kr).

1950

• Småskoleklass inrättade hösten 1949 i Skårs Gård. (Flyttade 1952 till Skårs nya skola).

1951

• Kärralundsskolan invigd.
• Föreningen sände ut formulär till medlemmarna för överklagande av höjd fastighetstaxering.
• Framställning om skärpning av hastighetsövervakningen på S:t Sigfridsgatan.
• Klagomål över dåliga grundförhållanden på S:t Sigfridsgatan ledde till att åtgärder vidtogs.

1952

• Missnöje anmäldes med förstärkningsarbeten utförda på S:t Sigfridsgatan. Ytterligare åtgärder vidtogs.

1953

• Begäran om hastighetskontroll på S:t Sigfridsgatan ledde till att ett stort antal lastbilsförare åtalades.

1955

• S:t Sigfridsplan omändras till modern cirkulationsplats.
• Lekplats begärs vid Skårs Gård.
• Direkt busslinje Kallebäck- Centrum begärdes. Begäran avslogs.
• Ett förslag om utomhusur vid S:t Sigfridsplan. (Ett oljebolag förklarade sig intresserat, men mer blev det inte).
• Anhållan från person bosatt i Gårda om medlemskap (avslogs).

1956

• Ungernhjälpen erhöll 200kr.

1957

• Ofta förekommande pangning av lampor påtalades. Civilpatrull organiserades.

1958

• Begäran om skridskobana för småbarn i Skår villfors.
• En anhållan om 50 km:s fartbegränsning på S:t Sigfridsgatan beviljades två år senare.

1959

• Extra sammanträde med anledning av en petition om enkelriktad körtrafik på Skårsgatan ledde till ett uttalande mot sådan inskränkning
• Klagomål från medlem att löv från grannens träd föll in i sagde medlems trädgård lämnades utan avseende.

Mina Damer och Herrar!

Jag har givit några korta glimtar ur föreningens historia huvudsakligen från de första 30 åren. Föreningen har under de gångna 50 åren handlagt mängder med ärenden rörande trafik, renhållning, spårvägs- och busslinjer, serviceinrättningar, lekplatser, skolor m.m. Många ärenden kan var för sig tyckas bagatellartade och Grönköpingsmässiga, men sammantagna måste de sägas ha haft rätt stor betydelse för Örgryteborna.

Olägenheterna med motorfordonstrafiken börjar bli märkbara i protokollen från 50-talets början. Att söka minska dessa olägenheter har därefter blivit en av föreningens viktigaste uppgifter. Vi kämpar här mot en koloss och vår strävan kan ibland synas fåfäng. Hur många försök har t.ex. inte gjorts för att stävja fortkörningen på S:t Sigfridsgatan? Vem skulle inte vilja ha tillbaka de stora förträdgårdarna från slutet av 20-talet på S:t Sigfridsgatan och Olof Skötkonungsgatan – förträdgårdar som Göteborgs stad så skändligt återkrävde av fastighetsägarna för att bredda gatorna.

En annan större fråga, som för övrigt åstadkom en hetsig debatt, var Skårsgatans enkelriktning – en fråga där föreningen till slut fann för gott att inta en neutral hållning.

Bland övriga frågor som föreningen sökt bevaka kan jag nämna bebyggelsen av Stora Gårda och Överåsparken, nedläggning av högstadiet vid Böskolan och nu senast nedläggningen av postkontoret vid S:t Sigfridsgatan och omorganisationen av Ekmanska sjukhuset.

Även om föreningen i många fall inte har kunnat få igenom sina krav, har den dock ofta kunnat modifiera och förbättra olika myndigheters förslag till förändringar inom stadsdelen. Önskemål som kommer från en stadsdelsförening har givetvis en långt större genomslagskraft än om de kommer från en privat person.

Må föreningen i framtiden kunna fylla samma funktion som hittills och vara till så stort gagn som möjligt för oss Örgrytebor.

Jag önskar den all lycka.

Göteborg den 24 november 1977

Jan Hellekant