VEM ÄR ÖRGRYTEBO EGENTLIGEN?
Örgrytes geografiska gränser är tänjbara. Antalet invånare varierar stort i nutid och dåtid. Det beror på när och vem som räknar.
Klart är att Örgryte Socken år 1921 hade 22 124 invånare och att Örgryte uppgick 1922 i Göteborgs stad samt att området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun.
HUR MÅNGA BOR DET I ÖRGRYTE I DAG?
16 165 personer säger Statistiska Centralbyrån, SCB och 13 039 menar Göteborgs Kommun.
SCB kallar Örgryte ett distrikt som baseras på gränserna som gällde vid folkräkningen 31 december 1999 för Örgryte församling.
Nu är inte kyrkans församlingsgränser huggna i sten! Områden har både minskat och ökat genom åren. Till exempel när antalet kyrkotillhöriga har blivit färre på senare år har de geografiska gränserna vidgats för Hisingen och Centrum. Men för Örgryte har gränserna varit orubbade sedan 1950-talet.
Kyrkan och SCB har precis lika många örgrytebo i dag, alltså 3000 fler än Göteborgs kommun.
FÖLJER FÖRSAMLINGEN POSTNUMRENS GRÄNSER?
– Nej. Gränserna är väldigt oregelbundna, vissa delar av till exempel Göketorpsgatan, där ingår bara vartannat nummer i Örgryte församling, förklarar Anne Jonsson, klockare i Örgryte församling.
För kommunen gäller varken kyrkans eller postens gränser. Här är det egna administrativa gränser; stadsdelar med primär- och basområden. Således består Örgryte av de fyra primärområdena Överås, Kärralund, Skår och Kallebäck.
De 3000 örgrytebor som enligt kommunen inte tillhör Örgryte, bor i Lunden, Björkekärr, Heden och Krokslätt.
Kommunen menar att det idag finns 13 039 örgrytebor, men under åren 1990 till 2011 räknande man med 2,5 gånger fler, cirka 35 000. Då omfattade Örgryte åtta primärområden, Överås, Kärralund, Skår, Kallebäck, Olskroken, Redbergslid, Bagaregården och Lunden.
Örgrytes gränser är tänjbara.
FOTNOT: I Göteborg finns tio stadsdelar, som indelats i 96 primärområden som i sin tur delas in i 934 basområden.